Villa Fjällstugan i Gustavsberg

Villa Fjällstugan i den gamla badorten Gustavsberg utanför Uddevalla är ett fortlöpande experiment i bevarande och restaurering.
- Jag vill ta reda på hur man kan göra och också vara ett exempel för andra, säger Bengt Arne Runnerström.
Han håller därför på att återställa snickarglädjesvillan till sin ursprungliga glans.
 
Bengt Arne Runnerström bodde länge med sin familj i Östergötland, i olika hus från 1700-talet.
- Jag flyttade till Sverige 1973 och har bara bott i gamla hus här. Under tiden har jag lärt mig tycka om det, säger Bengt Arnes fru Margaret som kommer från Tanzania.
När familjen skulle flytta till Uddevalla där Bengt Arne växt upp ville han även då hitta ett äldre hus.
- Jag frågade Gustavsbergsstiftelsen om det fanns något att hyra eller köpa. Efter ett tag fick jag ett telefonsamtal från en husägare här att jag kunde köpa hans hus. Och det var ju jackpot, säger Bengt Arne. Alla våra önskemål om hur ett hus ska se ut och i vilken miljö det ska ligga var rätt.  Nära till allt, staden, skogen och havet.
Gustavsberg har en lång historia. Här har funnits både varv och sillsalteri, här fanns Sveriges första internatskola och här har druckits brunn.
Men framförallt är Gustavsberg Sveriges äldsta badort, redan i början av 1800-talet kom kungligheter och annan nobless hit och doppade sig i havsvattnet. Därav de många ståtliga gamla sommarvillorna.
Bengt Arnes och Margarets villa har en helt egen historia. Villan byggdes som en gåva till läkaren Otto Edward Åhlström. Han drev praktik i Uddevalla men var också ständigt beredd att åka hem till fattigt folk långt ute i skärgården eller på landsbygden. Behandlingen var då alltid gratis och hade de inte pengar till medicin, så fick de av doktorn.
När doktor Åhlström skulle pensioneras 1878 lät hans vänner och patienter i hemlighet bygga Villa Fjällstugan.
- Doktorn bjöds in till en fest här i salongen och då överlämnades nyckeln till den helt oförberedde doktorn. Han ska ha blivit mycket rörd, berättar Bengt Arne.
Doktorn tillbringade sedan under 20 år varje sommar i huset.
Sedan dess har huset varit omväxlande sommarvilla och åretruntbostad.
Den sista tiden fungerade villan som ateljé åt konstnären Leif Blomkvist.  Det var av honom som Bengt Arne och Margaret köpte huset 1993.
Restaureringen innebar mycket arbete. Bland annat hade den gamla snickarglädjen förstörts av tidens tand. Bengt Arne hittade små delar av den under huset, men det var svårt att rekonstruera hur den sett ut.
- En dag råkade jag titta på ett av grannhusen och såg att det var exakt likadana mönster på snickarglädjen. Det var byggt 1876 och vårt hus började byggas 1877. Det måste vara samma snickare som gjort utsmyckningarna på båda husen!
Nu sitter den nya snickarglädjen på plats, målad med tre tunna lager linoljefärg, liksom resten av huset.
- Det tar tid för linoljefärg att torka men sedan håller den i minst 15 år. När färgen börjar bli matt efter några år så är det bara att stryka på linolja så är färgen som ny igen. Det tar bara ett par timmar för en hel vägg, säger Bengt Arne.
Villan är byggd i schweizerstil som var populär på 1870-talet. En tillbyggnad är från 1935.
- Man kunde tänka sig att riva den, men den är ju en del av byggnadens historia, säger Bengt Arne.
Inuti har tillbyggnaden gjort att huset känns labyrintiskt med tre ingångar, två trappuppgångar och mängder av prång.
Entréhallen är trång. En sent tillkommen vägg stänger in trappan till övervåningen.
- Den väggen vill jag ta bort så småningom för att öppna trappan igen, som det var förr.
Salongen med utsikt mot Byfjorden fungerar också som utställningshall för en del av Bengt Arnes tavlor. Bredvid finns en liten matsal med ingång till köket.
Från matsalen kommer man via en dubbeldörr in i tillbyggnaden där Bengt Arne har sin ateljé.
Bengt Arne utbildade sig till bildlärare på Konstfack i Stockholm och jobbade några år som lärare innan han gick över till att bli illustratör.
Han målar helst i akvarell - penslar, färg, vatten och papper ligger framme. Ett urval av hans böcker är också upplagda på bordet.
Han har gjort flera barnprogram för TV och illustrerat många barnböcker av andra författare och skrivit och illustrerat flera egna böcker.
Resor är av Bengt Arnes passioner. Utefter ena väggen finns noga ordnade diamagasin från hans resor i över 50 länder. Han tecknar och målar alltid på plats, många av böckerna om barn har han gjort i länder långt borta, i Latinamerika och Asien.
Den senaste boken heter Följ med till Mount Everest och är tillkommen i Nepal. Nästa bok blir från Colombia. Den ska handla om dottern till den indianpojke som Bengt Arne skrev om i en bok för 30 år sedan.
I ateljén är det en vidunderlig utsikt över fjorden och inloppet till Uddevalla hamn.
- Jag håller reda på vartenda fartyg som går in och ut i hamnen. Utsikten är verkligen inspirerande, säger Bengt Arne.
Från fönstret skymtas Bengt Arnes J 22 från 1952 som ligger vid bryggan nedanför huset. Han brukar kappsegla med den varje onsdag. Segling är en annan av hans passioner.
En modern vedkamin står halvt dold i ett hörn.
- Kaminen räddar oss på vintrarna, säger Bengt Arne.
Villan är ju byggd som sommarnöje och Bengt Arne och Margret använder bara delar av de 220 kvadratmetrarna på vintern och låter resten ha en temperatur på bara några plusgrader när det är som kallast.
Huset är ett pågående kulturhistoriskt och tekniskt experiment. Bengt Arne diskuterar fortlöpande restaureringen med Bohusläns museum.
Han har också kontakter med Statens provningsinstitut. Ett projekt är att kontrollera fukten på vinden. Bengt Arnes uppfattning är att ett hus ska vara torrt för att må bra.
Och vinden är inte fri från fukt vid väderomslag på vintern.
- Jag har provat allt, mycket ventilation, lite ventilation, fläkt och nu fuktspärr. På Provningsinstitutet tror man att jag måste ha en fuktspärr i innertaket men jag är inte övertygad.
Som ett experiment har Bengt Arne satt tät byggplast i alla innertak i övervåningen och mätt fukthalten på vinden hela förra vintern.
- Jag ska testa ett år till och om det då blir torrt däruppe monterar jag fuktspärr och nytt innertak, annars är det onödigt, säger han.
Bengt Arne är noga med att ett hus ska vara torrt även på undersidan. Han har därför grävt ut all jord från krypgrunden.
Från källaren ser man att golvet är isolerat underifrån.
- Jag är inte så förtjust i det, men det gjordes före vår tid. Huset mår bättre av att andas, men den isoleringen får väl sitta kvar tills vidare.
Bengt Arne anser att gamla hus har rätt att vara gamla.
- Man byter till exempel inte de gamla handblåsta, skimrande fönsterrutorna mot moderna floatglas. Då blir fönstren som svarta hål i fasaden och intrycket av det gamla huset blir förstört. Det blir som att sätta in moderna bildörrar i en T-Ford.
Per-Olof Eliasson